sitter här på min franskalektion och gör övningar på datorn. Men tänkte skriva ett blogginlägg, sådär lite i smyg.
måste se upp så inte Kerran upptäcker mig.
Men det tror jag inte hon gör.
För jag är så diskret

Matilda skriver också på sin blogg, som är top secret.

Men nu ska jag fortsätta med mina övningar. För jag är en duktig flicka. Här kommer en fin bild.
 
japp den hittade jag bland mina bilder, på den här användaren.

Nu kan jag klistra in en saga som ja gjorde i femman
Så med den avslutar jag detta lilla businlägg

Livet som vilddjur
Långt inne i dunkla skogen står en mycket stor ek, i en håla i den bor en liten, liten grävling. Eller ja, det är nyckelpigan Gösta. Du kanske har hört talas om honom. Inte? Då ska jag ta och berätta lite om den mystiske varelsen. Som jag sa så bor han i en stor ek mitt i dunkla skogen. Han Äter mest blommor och bär och tycker inte att Bladlöss är så jättegott. ( i vanliga fall älskar ju nyckelpigor bladlöss).

- Kan jag stå till tjänst med något.
- Ja tack . Jag skulle vilja köpte en Burk med svart och vitrandig färg. Har ni någon sådan? säger Gösta när han kliver in i färgaffären på stubbstigen 21.
 En liten Underlig Krabat böjer sig ner bakom den gulmålade disken. Efter en stund så kommer han upp med en milliliters burk.

- du hade tur. Det var var en sista.
Gösta slänger 1 påse med kattguld på disken och går ut.
- BEHÅLL VÄXELN!

Gösta beundrar sin nya färg på skalet i bäcken som rinner förbi hans eget lilla hus.

- Äntligen har jag fått den färg jag alltid drömt om.(som du nog förstår vid det här laget är Gösta en Besynnerlig nyckelpiga som tror att han är en riktig grävling.) Den svartvita varelsen hinner just börja böka i jorden då han ser något komma flygande. Just då tittar Herr Mask och Fru Dagge upp ur jorden.
- ETT STJÄRNFALL! Tjuter fru dagge
- Nädu! Det där är ju den nya jumbojeten DG500i det ser väl varenda mask.
- Ånä ni två borde skaffa glasögon. För det där, säger han och pekar uppåt, är varken något stjärnfall eller någon himla jumbojet KJ600j..
- DG500i rättar Herr Mask.
Jaja, det spelar väl ändå ingen roll. Det där mina vänner är nämligen det vackrastemitt vänstra grävlingsöga skådat.
 

Föremålet har nu landat. HON vickar på höfterna och håret fladdrar, vingarna ligger mjukt efter hennes lilla kropp. Hon har tre svart prickar på varje vinge.
- Hejsan mitt namn är Gabrielle, jag har flugit vilse. Har ni någon aning om var jag är?
- I dunkla skogen. Svarar Fru Dagge med stora ögon.
- Välkommen hit ! Får jag lov att bjuda på några blåbär med hallonsås.
Gösta blir lite generad när han säger det.
- Har ni inga bladlöss? Jag är nämligen lössitarian äter bara löss med andra ord.

Göstas hjärta går i 180, Ska han ge upp sin livs dröm om att bli grävling på riktigt, för att följa sitt hjärta? Jodå! Så blir det. Gösta flyttar ut från eken och tillsammans med Gabrielle ger han sig ut på nya äventyr för att hitta färska bladlöss att gnaga på i soluppgångarna.

Men det är klart, Ibland måsta han ju hälsa på i den stora eken, för att komma ihåg hur livet var som vilddjur.

/Linnea