räddade av turen
hur många av er har varit med om en nära-döden-upplevelse?
Det har iallfall jag.
Det var såhär att jag och nina tänkte att det skulle vara skönt att sitta ute och jobba på matten.
så vi tog vårat pick och pack och satte oss på en bänk utanför skolan. Men då försvann solen efter en kort stund så då tittade vi oss runt efter en ny plats i solen. Och en bit bort stod en bänk. Men problemet var att det var jätteblött runt den. Men eftersom vi är så viga så brydde vi oss inte om det, fast vi bara hade sockar. När jag hade fått mig upp på bänken tog jag emot ninas matteböcker så att hon också skulle få sig upp. Precis efter hörde vi ett ljud och kollade upp. då såg vi att de rasade snö rakt emot oss! En hundradel senare dunsade isklumpar ner på bänken där jag stod och på marken nedanför. Men konstigt nog träffade ingen mig. Jag fick bara snön på mig, men de måste ha varit kanske 5 cm ifrån. och dom där isklumparna var ungefär lika stora som halva fotbollar och riktigt hårda. För sedan tog vi upp dom och kastade ner dom i marken för att se om dom gick sönder. Då var det bara den yttersta snön som lossnade, så inuti var det bara is. Om jag hade fått en sån klump i huvudet skulle jag typ ha dött. Så vi tackar turen för det här. Visst nina?
btw. I 13 år av mina 15 här på jorden har nina stått vid min sida.
Eller kanske inte, men vi träffades redan då.
tihi, ny bild? :]
kanske, kanske inte.
Men många kramar. Linnea.
Det har iallfall jag.
Det var såhär att jag och nina tänkte att det skulle vara skönt att sitta ute och jobba på matten.
så vi tog vårat pick och pack och satte oss på en bänk utanför skolan. Men då försvann solen efter en kort stund så då tittade vi oss runt efter en ny plats i solen. Och en bit bort stod en bänk. Men problemet var att det var jätteblött runt den. Men eftersom vi är så viga så brydde vi oss inte om det, fast vi bara hade sockar. När jag hade fått mig upp på bänken tog jag emot ninas matteböcker så att hon också skulle få sig upp. Precis efter hörde vi ett ljud och kollade upp. då såg vi att de rasade snö rakt emot oss! En hundradel senare dunsade isklumpar ner på bänken där jag stod och på marken nedanför. Men konstigt nog träffade ingen mig. Jag fick bara snön på mig, men de måste ha varit kanske 5 cm ifrån. och dom där isklumparna var ungefär lika stora som halva fotbollar och riktigt hårda. För sedan tog vi upp dom och kastade ner dom i marken för att se om dom gick sönder. Då var det bara den yttersta snön som lossnade, så inuti var det bara is. Om jag hade fått en sån klump i huvudet skulle jag typ ha dött. Så vi tackar turen för det här. Visst nina?
btw. I 13 år av mina 15 här på jorden har nina stått vid min sida.
Eller kanske inte, men vi träffades redan då.
tihi, ny bild? :]
kanske, kanske inte.
Men många kramar. Linnea.
Kommentarer
Postat av: j
jag har varit med om en nära döden "sak" :P
Postat av: nina
ja linnea 13 av 14.5 för mej :]
Postat av: Anonym
Har jag också, är faktiskt ganska läskigt när man tänker efter :S
Postat av: Anonym
Har jag också, är faktiskt ganska läskigt när man tänker efter :S
Postat av: lovisa
det har jag när jag gick över isen.... , det var hur hemskt som helst....
Postat av: agne
hej linne
Trackback
